Stormossen Biogas i finländska Vasa är nyfikna på AxoPur

Det är en gråmulen dag i början av december, inte bara i Vasa i Österbotten utan även i Haninge, när jag på säkert corona-manér kopplar upp mig för en elektronisk intervju med Stormossens utvecklingsingenjör Johan Saarela. Desto trevligare därför att jag möts av en leende och positiv man som gärna berättar mer om Stormossen – ett bolag som verkligen ligger rätt i tiden med fokus på återvinning.

Stormossen ägs idag av sex kommuner, med Vasa stad som största ägare. Bolaget bildades som det allra första avfallsbolaget i Finland på 1980-talet och de var verkliga pionjärer på biogasens område, där en rötningsanläggning för sorterat hushållsavfall samt avloppsslam togs i drift redan 1990. Sedan 1994 hålls de båda rötsubstraten separerade i skilda reaktorer och ger därmed bättre förutsättningar för ett nyttiggörande av rötresterna. Som på så många andra ställen i vår del av världen har sedan utvecklingen varit den att biogasen först användes lokalt för uppvärmning, att man började producera el i en gasmotor och att man sedermera till stor del gått över till uppgradering av gasen till fordonsgaskvalitet, där denna gas nu används i lokaltrafiken i Vasa. Rötningsanläggningen kör en termofil våtrötning och rötresten komposteras. De senaste två-tre åren har allt större intresse riktats mot den tidigare lite styvmoderligt behandlade rötresten, med siktet inställt på att nyttiggöra näringsämnen men också att framställa biokol.

För närvarande är Stormossen aktivt i Interreg-projektet Botnia näring i kretslopp som tar sikte på den första av dessa båda utmaningar i tiden. ”Vi vill fånga upp ammoniumkvävet i rötrestens vattenfas och framställa ammoniumsulfat som gödselmedel av det”, förklarar Saarela rättframt. Och någonstans på den vägen fick man kontakt med Axolot Solutions. Ja, det var närmare bestämt sedan man träffat branschkollegor från närliggande Jeppo biogas som man hörde talas om Axolot och den nydanande vattenreningstekniken därifrån.

Nyligen har man genomfört inledande pilotförsök med AxoPur®-tekniken. ”Mitt intryck är att det är en intressant teknik som passar våra ändamål väl”, menar Saarela. ”Vi behöver en robust teknik som klarar av plötsliga svängningar i inkommande vattensammansättning”, fortsätter han och tycker sig se just dessa viktiga egenskaper hos AxoPur. Syftet med försöken har varit att försöka reducera mängden suspenderat och organiskt material så mycket som möjligt i vattnet så att man kan få fram ett ganska rent ammoniakvatten för användning antingen direkt som det är eller för strippning och ammoniumsulfatframställning. Och resultaten av försöken har varit tillräckligt spännande för att man nu överväger och diskuterar en fortsättning ihop med Axolot. Jag frågar om han ser tekniken som en möjlig lösning för Stormossen specifikt eller om han bedömer att den är relevant också ett bredare perspektiv. ”Just det vi vill göra i Stormossen kanske är specifikt här, men skulle jag börja jobba på en annan biogasanläggning skulle jag definitivt fundera över andra applikationer för tekniken, just eftersom den förefaller både effektiv och robust”, avrundar Saarela vår intervju. Och plötsligen spricker en solstrimma upp i alla fall över Haninges tidigare så gråa himmel.

Martin Ragnar, CEO för Axolot Solutions

På bild ser vi Stormossens utvecklingsingenjör Johan Saarela